Vestmannaöarna

Vi har nu seglat ett dygn från Reykjavik. Först väst utmed halvön som slutar med Keflavik där flygplatsen ligger, sedan syd förbi ”udden” och sedan ostsydost (109 grader ) till Vestmannaöarna. Fantastisk dager och natt och morgon. Gynnsamma vindar och mycket behaglig segling med autopilot. Man kan åka ” parksoffa” på vakten. Bara hålla koll runtom med någorlunda täta intervaller. Mycket fiskefartyg ute. Ibland med redskap ute, ibland på väg in eller ut ur hamn.
Tyvärr blev Bobby sjösjuk tämligen omgående och frös så han skakade. Återigen kliver PO fram och visar sig ha en otroligt stor förmåga att peppa och vårda. Från Bobbys önskan att bara åka hem direkt snabbast möjligt, är han nu ute på promenad i Vestmannaöarna och kollar vulkankratrar med resten av besättningen. Själv har jag placerat mig på hamnkrogen och laddat hem dagens tidning och skriver blogg. PO har pysslat om Bobby, sett till att han fått i sig vätska, peppat honom mentalt, fått i honom litet näring etc., så nu är tankarna på omedelbar hemförd borta. Great!!
Den nya besättningen börjar hitta varandra. Samtal kring drömmar, varför väljer man att segla med Jennifer, vad vill man etc. etc. Sitter just och bloggar och pratar med Janne Malmberg, skepparns kompis och tandläkare. Han vill segla jorden runt, har en båt som klarar det, sen ska man få ihop allt annat med fru, barn och barnbarn.

Här på denna ö var det ett vulkanutbrott 1973 som gjorde att alla öbor måste evakueras under ganska dramatiska former. Utbrottet höll på i ett halvår och efterhand har man kunnat återvända. Nu en stor fiskehamn och 4500 invånare. På klipporna på utsidan mängder av lunnefåglar, precis som hemma på Stora Karlsö.
Vi ska nu äta litet soppa på hamnkrogen, därefter fortsatt färd mot Färöarna,c:a tre dygn. Mycket gynnsamma förhållanden just nu. Sol, plattläns, lagom vind 6-8 m/s. Vi hörs igen på Färöarna.
Ingmar skrev.