Grisslehamn-Öregrund-Bönan

27 Maj

Jennifers kvinnliga besättning, som bytt den manliga mot tuffare grabbar på Bönans lotsstation.

Jennifers kvinnliga besättning, som bytt den manliga mot tuffare grabbar på Bönans lotsstation.

Vad gör han där uppe, undrar Cecilia!

Vad gör han där uppe, undrar Cecilia!

Lasse upp i masten.Reparationer!

Lasse upp i masten.Reparationer!

Precis när vi gick in till Grislehamn på söndagkvällen kom en ”kallvägg” från norr emot oss. Jag förstår att hela Sverige upplevt samma fenomen nu. Från sommarvärme, uppemot 30 grader, till nu mycket blygsamma 7-8 grader i luften och ungefär lika mycket i vattnet. Tyvärr har väderläget med ganska hård nord-vind nu etablerat sig för att stanna ett tag. På måndagen gick vi från Grisslehamn till Öregrund. Tom och öde stad vid denna årstid men vi letade upp några ”locals” att slänga käft med. Hamnvärden, c: 20 år som är fiskarson och tyckte att ”stå och dra torsknät på Ålands hav på vintern, i nio timmar, lägre kan man inte sjunka i tillvaron”! I societetshuset såg vi, genom fönstren på det i övrigt tomma huset, prästsonen som spankulerade runt bland borden och planerade för sin egen bröllopsfest den 10 juli. Överallt märker vi att folk livas upp av vårat gäng som är vetgiriga, kontaktsugna och nyfikna på Lasse som är ”världsberömd” i seglarvärlden.
Pinig natt med kuling hela natten som fortsätter nästa dag. Alla klär på sig alla kläder vi har plus flytvästar och livlinor. Motor + revad stor ut ur Öergrundsgrepen i kuling rätt i nosen. Sol och kallt. Vinden är som stålplåt men vi har gott skydd bakom Jennifers sprayhood och vindgardiner runt sittbrunnen. Tryggt och gott men kallt. Efter fyrön Björn halvvind in till lotsplatsen Bönan norr om Gävle. Oerhört inttresserad lokalbefolkning, och delar av besättningen åker med lotsbåt ut och hämtar en lots från ett fartyg. Härligt att få vara en del i det marina samhället.
I morgon väntar fortsatt stångning mot nordvinden. På fredag lunch senast ska vi vara i Sundsvall. Lasse ska hålla föredrag för tre båtklubbar i Sundsvall om sina resor, och vi andra hänger väl på och hoppas på litet gratismat. Man måste ta in sina ”fringe benefits” när är motvind och svinkallt.
I morgon fortsatt färd till Agön utanför Hudiksvall. Det är ett hårt liv!